Titel: Impact of Trading Arrangements on Imbalance Costs, Elforsk rapport 09:68
Författare: Mikael Amelin
Utgivare: Elforsk, Vindforsk
Årtal: June,2009
Sökord/Keywords: priskänslighet, prisvariationer, planeringshorisont, prissättning av balanskraft
Rapport (pdf)
Sammanfattning/Abstract: Det finns idag planer på en storskalig utbyggnad av vindkraften i både Sverige och i grannländerna. Samtidigt finns det utveckling mot ökad priskänslighet hos konsumenterna. Dessa två förändringar är delvis kopplade till varandra, eftersom större volymer vindkraft medför ökade prisvariationer både på spotmarknaden och på reglermarknaden, vilket gör det önskvärt med konsumenterna som i högre grad är aktiva på elmarknaden.
I den här rapporten studeras olika aspekter av regelverket för elhandeln, som har betydelse för hur effektivt en elmarknad med stora volymer vindkraft och ökad förbrukningsflexibilitet fungerar. Studien bygger på en ny simuleringsmodell, som beräknar priset i de olika faserna i elhandeln givet utbuds- och efterfrågekurvor baserade på de prognoser som finns tillgängliga vid varje tillfälle. Denna modell har sedan tillämpats på ett antal testsystem, som förvisso är fiktiva, men vars grundläggande egenskaper påminner om de förhållanden som man kan hitta på den nordiska elmarknaden.
Följande aspekter av elmarknadens utformning har studerats:
• Planeringshorisont. Med planeringshorisonten avses väntetiden från att aktörerna lämnat bud till spotmarknaden fram till själva leveranstimmen. Konsekvensen av att förkorta planeringshorisonten är att man för mindre prognosfel, i synnerhet när det gäller vindkraftprognoser. Resultaten från fallstudien visar att en kortare planeringshorisont har ett värde för de flesta aktörer på elmarknaden. Om en sådan förändring av elmarknaden är lönsam beror emellertid på om värdet av de förbättrade prognoserna är större än de
administrativa kostnaderna.
• Prissättning av balanskraft för vindkraft. Idag tillämpas tvåprisavräkning för produktion och enprisavräkning för konsumtion på den nordiska elmarknaden. Ett alternativ vore att betrakta vindkraft som negativ förbrukning och räkna in vindkraftens obalanser i de balansansvariga aktörernas konsumtionsobalanser. Detta skulle medföra minskade obalanskostnader för vindkraftsägare, men resultaten från fallstudien visar att skillnaderna är små jämfört med att behandla vindkraft som övrig produktion. Förklaringen till detta är att obalanskostnaderna trots allt endast utgör några procent av vindkraftsägarnas intäkter från såld el.
• Ökad förbrukningsflexibilitet. I den här rapporten studeras konsekvenserna av att införa en typ av kontrakt, som gör det möjligt för elleverantören att under ett begränsat antal timmar per år initiera lastminskningar hos vissa konsumenter. I fallstudien visade sig denna typ av kontrakt vara gynnsamma för samtliga aktörer (även sådana som inte själva var balansansvariga för någon konsumtion). Den ökade förbrukningsflexibiliteten ledde också till en ökad leveranssäkerhet i de studerade systemen. Dessa fördelar måste naturligtvis vägas mot kostnaderna för att introducera sådana kontrakt och för den nödvändiga infrastrukturen.