Titel: Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning
Författare: Fredrik Ardefors, Martin Lindkvist, Olga Pérez, Emma Rickardsson, Consortis Producentansvar AB
Utgivare: Svensk Vindenergi
Årtal: 2009
Ämnesord: Samhällsekonomi
Rapport via Svensk Vindenergi (Pdf)
Sammanfattning: I föreliggande arbete har kravställning, aktiviteter och kostnader för nedmontering, återställande av plats samt återvinning av vindkraftverk analyserats. Analysen utgör ett underlag för att göra individuella bedömningar av olika projekt,
och vi understryker att studien fann att schabloner inte kan göras och att belopp som redovisas för studerade objekt i rapporten inte kan användas som grund för bedömning av andra projekt med andra förutsättningar. Kalkylexemplen är avsedda att visa på spännvidden i kostnads och intäktsflödena och de kan inte på något sätt anses vara generellt representativa för olika utförande eller tillverkare.
Det finns idag lagstiftning i miljöbalken om återställande av plats vid nedmontering av
vindkraftverk och det ställs olika krav på finansiella garantier i samband med
tillståndsgivning, men kraven skiljer sig avsevärt i olika delar av landet. De huvudsakliga
skälen till detta är dels att kunskapen om kostnadsbilden kring nedmontering varit låg och dels att regelverk och erfarenhet kring kravställning och uppföljning av finansiella garantier saknas i stor utsträckning.
Resultatet från detta arbete visar att kostnaderna för de olika delmomenten beror av ett antal parametrar, nämligen; grad av återställande (t ex gällande fundament och kablar),
anläggningens geografiska läge (land, hav och avstånd till elnät och återvinnings-anläggningar), typ av torn (stål eller betong), tornhöjd, vikt på generatorhus, mm.
Kostnaderna är i relativt hög utsträckning proportionella mot märkeffekt, tornhöjd och vikt på generatorhus givet att andra parametrar hålls konstanta, något som dock sällan är fallet i verkligheten där varje anläggning är unik.
Potentiella intäkter vid nedmontering härrör i första hand från metallskrot då det idag inte
finns en etablerad marknad för andrahandskomponenter. Metallpriserna fluktuerar kraftigt över tiden, t ex har priserna halverats från mars till november 2008. Intäkterna är inte på samma sätt som kostnaderna korrelerade till anläggningarnas grundparametrar.
Sammanvägt så visar studien att anläggningarna i verkligheten skiljer sig avsevärt från
varandra (storlek, höjd, vikt, avstånd till elnätet, etc) och att nettokostnaden därför inte på ett enkelt sätt låter sig schabloniseras.
En av de typanläggningar vi studerat är en 2 MW-anläggning med ståltorn på land som vid tiden för studien beräknas kosta cirka 700 000 kr att montera ned och forsla bort för
återvinning samt återställande av platsen efteråt (nettokostnad per styck vid ett antal om 20st och med metallpriser per november 2008, varav cirka 170 000 kr avser borttagning av fundament och återställande av plats). Med en investeringskostnad om 33 miljoner kr, ett utnyttjande om 2 500 timmar per år och en driftstid om 20 år motsvarar detta 2 % av
investeringskostnaden eller 0,7 öre per producerad kilowattimme.
En typisk havsbaserad anläggning som vi studerat är en 3MW-anläggning med ståltorn som för motsvarande nedmontering och återställning beräknas kosta cirka 1 500 000 kr per st (nettokostnad per styck vid ett antal om 20 st och med metallpriser per november 2008 varav cirka 500 000 kr avser borttagning av fundament och återställande av plats). Med en investeringskostnad om 75 miljoner kr, ett utnyttjande om 3 500 timmar per år och en driftstid om 20 år, motsvarar detta 2 % av investeringskostnaden eller 0,7 öre per producerad kilowattimme.
Det är som redan sagts viktigt att komma ihåg att väldigt specifika antaganden måste göras för varje typ av vindkraftverk och yttre förutsättningar, för att få en rättvisande bild.
Slutsatsen av arbetet är att aktiviteterna nu är kartlagda liksom kostnaderna för varje
delmoment och intäktsmöjligheterna men att varje anläggning bör kalkyleras separat för att ge en korrekt bild av nettosituationen; att schablonisera skulle innebära att en för hög grad av säkerhet skulle krävas för ett stort antal
anläggningar vilket troligtvis inte skulle accepteras.
Svensk Vindkraftförening och Svensk Vindenergi, har mot bakgrund av studien, tillsammans utarbetat kalkylförutsättningarna och formulerat ett antal rekommendationer, dessa återfinns i kapitel 8.3.
Utifrån ovanstående kalkyler kan nivån på finansiella garantier fastställas. I ett
fortsättningsarbete behöver dock även reglerna och formerna för de finansiella garantierna att fastställas för att lagstiftningen ska kunna tillämpas på ett för samtliga intressenter acceptabelt sätt.
Fredrik Ardefors, Martin Lindkvist, Olga Pérez, Emma Rickardsson
Consortis Producentansvar AB