Titel: Vindkraft tillsammans – Handbok för vindkooperativ
Författare/Author: Tore Wizelius
Utgivare/Publisher: Vindform förlag, Nätverket för vindbruk
Årtal/Year: 2010
Ämnesord/Subject: ägarformer och vindbruk
Sökord/Keywords: ägande, kooperativ, ekonomisk förening
Handbok (Pdf)
Förord/Foreword: Vind, det är helt enkelt luft som rör sig. En luftmassa som rör sig innehåller rörelseenergi. Detta faktum har utnyttjats sedan urminnes tider; vinden har fått segelfartyg att förflytta sig över världshaven och drivit väderkvarnar som inte bara utnyttjats för att mala säd, utan också för att pumpa vatten, driva sågverk och annat tungt mekaniskt arbete.
Vinden tillhör ingen, och att utnyttja denna fritt flödande energiresurs är gratis. Vindens kraft kan utnyttjas för att producera el. Många lockas av tanken att skaffa sig ett eget vinddrivet kraftverk genom att montera en propeller kopplad till en generator på en hög mast. Innan elnätet byggdes ut på landsbygden fanns det också hundratusentals sådana små gårdssnurror i drift såväl i USA, Europa som i Sverige.
Den första tanken är ofta att resa ett eget litet vindkraftverk intill huset för att få el för eget behov. Det är dock sällan någon lysande idé. Vindkraftverk behöver jämna starka vindar för att producera bra. Vinden ökar dessutom med höjden, så för att komma åt bra vindar måste verken vara höga. Därför bör de placeras på platser med goda vindförhållanden, på öppna slätter eller vid kuster och på betryggande avstånd från byggnader och andra hinder. Större vindkraftverk ger också betydligt billigare ström.
Den som vill utnyttja vindens kraft för att få miljövänlig el bör därför hellre placera sitt verk där det blåser bra och hellre satsa på ett större verk än på en liten snurra hemma på gården.
Ett stort vindkraftverk kostar över tio miljoner kronor, betydligt mer än en vanlig familj har råd med och det producerar också avsevärt mycket mer än ett hushåll gör av med. Men ett större vindkraftverk kostar ändå inte mer än att ett par hundra personer som satsar ett par tusen kronor var har råd att köpa ett tillsammans. I januari 2010 fanns det över hundra vindkraftverk som drevs i kooperativ form, med mer än 20 000 medlemmar som tillsammans har investerat flera hundra miljoner kronor i sina kooperativa vindkraftverk.
Det gemensamma vindkraftverket kan antingen ägas av en kooperativ ekonomisk förening, eller av en samfällighetsförening. Det finns även lokalt förankrade aktiebolag som bildats för att äga och driva vindkraftverk, som kan betraktas som uttryck för en kooperativ tanke, men aktiebolag tas inte upp i denna handbok.
Vindkraftskooperativ är idag en väl etablerad ägarform. Det råder emellertid fortfarande en del oklarheter om vilka lagar och regler som ska tillämpas för vindkraftskooperativ, när det gäller momsredovisning, beskattning och liknande frågor. 2009 blev uttagsbeskattning en het fråga, som fick försäljningen av andelar att minska kraftigt, men som förhoppningsvis kan lösas på ett rimligt sätt. Lokala myndigheter tolkar ibland gällande regler på olika sätt, det finns fortfarande ingen gemensam norm eller praxis.
I Danmark finns en speciell lag, vindmöllelagen, som anger vilka regler som gäller för vindkraftsägare. I Sverige är den lagstiftning som gäller i detta sammanhang spridd i olika författningar, ellagen, lagen om ekonomiska föreningar och skattelagstiftning vilket gör det svårt att få en överblick.
Ett syfte med denna handbok är att samla de olika lagar, regler och förordningar som berör kooperativ vindkraft inom två pärmar, och så långt möjligt ange hur de ska tolkas i detta sammanhang.
Det har gått ett decennium sedan elmarknaden i Sverige avreglerades. Det pågår fortfarande en hel del utredningar och ellagen liksom skatteregler kommer sannolikt att förändras och justeras under kommande år. Därför är det viktigt att kontrollera att uppgifterna i handboken fortfarande är korrekta. Utredningar och propositioner finns på riksdagens hemsida, www.riksdagen.se och aktuella lagar och förordningar finns på www.notisum.se.
Handboken handlar alltså inte om vindkraftteknik eller projektering, utan om hur man organiserar, driver och förvaltar kooperativt ägda vindkraftverk. Vi har försökt få med alla vindkooperativ
i Sverige, men eftersom det inte finns några officiella förteckningar på kooperativ som håller på att bildas, finns det säkert några som inte har kommit med i boken, denna gång. Jag har fått mycket värdefull hjälp med faktainsamling och intervjuer av Eva Maria Fasth och Carin Persson, som jag riktar ett varmt tack till, liksom till alla de företrädare för vindkooperativ i olika delar av landet som delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Den första utgåvan av denna handbok, med titeln Vindkraft – en ny folkrörelse gavs ut 1999, för tio år sedan. Mycket har förändrats sedan dess, och denna nya version är inte bara uppdaterad utan omskriven i sin helhet. Svensk Vindkraftförening tog initiativ till den handbok som kom ut 1999, i nära samråd med Energimyndigheten som också finansierade manus och tryckning.
Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att skapa ett nationellt nätverk för vindbruk. Syftet med nätverket är att sprida kunskap om naturresursen vind. Denna nya version av handboken har finansierats som ett projekt inom ramen för Nätverket för Vindbruk.
Samtidigt är det den andra boken i en serie med handböcker om vindkraft. Den första heter Vindkraft på lantbruk och en tredje får titeln Lokalt ägd Vindkraft – handbok för kommuner.
De finns tillgängliga dels i en digital version som kan laddas ner från nätverkets hemsida, www.natverketforvindbruk.se eller beställas i tryckt form från www.books-on-demand.com. Handboken kommer att uppdateras med jämna mellanrum, i vart fall en gång per år.
Stockholm den 5 mars 2010
Tore Wizelius
Vindform AB
Kajsa Olsson
Nätverket för Vindbruk, Energimyndigheten