Titel: Vindkraft till havs – Brister och möjligheter vid planering och projektering
Författare/Author: Boverket
Utgivare/Publisher: Boverket
Årtal/Year: 2010
Ämnesord/Subject: kommunal planering, offshore
Sökord/Keywords: vindkraft, havsbaserad vindkraft, vindkraftverk, kommunal planering, regional planering, översiktsplanering, riksintressen
Rapport via Boverkets webbokhandel
Sammanfattning/Abstract: Vindkraften till havs har stor potential men är hittills relativt outnyttjad. I denna studie undersöks hur kommuner med utpekade riksintresseanspråk för vindbruk i territorialhavet har arbetat med planberedskapen för vindkraft inom ramen för översiktsplaneringen. Utöver denna undersökning har fem konkreta vindkraftsprojekt till havs studerats. Elproduktionen från de fem vindkraftsprojekten skulle enligt projektörernas egna beräkningar uppgå till runt 18 TWh årligen.
Beaktandet av vindkraft till havs i den kommunala översiktsplaneringen
Av 26 undersökta kommuner med utpekade riksintresseanspråk i territorialhavet har 23 kommuner beaktat, eller har för avsikt att i pågående planeringsarbeten beakta, den havsbaserade vindkraften i framtagna planer och planeringsunderlag. Det finns emellertid stora variationer i hur ingående kommunerna analyserat förutsättningarna för vindkraften till havs. Resurs- och kompetensbrist är den vanligaste orsaken till varför flera kommuner helt eller delvis utelämnat havet vid behandlingen av vindkraftsfrågan i planeringen. Ett grundkrav i plan- och bygglagen är att kommunen skall ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Kommunens liksom länsstyrelsens ansvarsområde gäller ut till territorialgränsen. Boverket menar att det även bör gå att finna lämpliga former för att planera i den ekonomiska zonen utanför territorialgränsen.
Av de kommuner som valt att beakta den havsbaserade vindkraften, genom att exempelvis ta fram tillägg till översiktsplanen med temat vindkraft, eller att utveckla olika former av kommunala och regionala planeringsunderlag, har 19 tagit del av det statliga planeringsstödet för vindkraft under åren 2007 – 2009. En del kommuner har gjort relativt ingående inventeringar samt avvägningar mellan olika konkurrerande intressen i havet. Avvägningarna har ibland konkretiseras genom att på karta peka ut lämpliga respektive olämpliga områden för vindkraft. Andra kommuner väntar med en kartläggning av olika intressen, anspråk och samhällsmål tills de får ett konkret vindkraftsprojekt att hantera.
Utpekandet av riksintresseanspråk för vindbruk
Under planeringsarbetet har kommunerna i många fall kunnat konstatera att de riksintresseanspråk för vindbruk som pekats ut inte är så lämpliga ur hushållnings-synpunkt. Flera kommuner är direkt kritiska till hur riksintressena pekades ut och skillnaderna mellan kommunernas upplevelser av vilket inflytande de haft under denna process är påfallande stor.
Intressekonflikt mellan vindkraften och försvaret
Många områden med goda förutsättningar för vindkraft till havs sammanfaller med Försvarsmaktens intressen. Kommunala planerare och representanter för vindkraftsintresset vittnar båda om en bristfällig dialog med Försvarsmakten. Kommunikationen mellan försvaret, vindkraftsintresset samt planerare på kommun- och länsnivå skulle kunna underlättas av bättre preciserade riksintressen, eller alternativt att försvaret på ett tydligare sätt förklarade behovet och betydelsen av vissa av sina riksintresseanspråk. Vindkraftsbranschen efterfrågar ökade ansträngningar för att nå kompromisser med Försvarsmakten för att möjliggöra vindkraftsutbyggnad utan att äventyra Försvarsmaktens verksamhet.
Det regionala samarbetet och perspektivet
Vindkraftsanläggningar till havs kan synas över långa sträckor och få stor påverkan på landskapsbilden även på angränsande kommuner. Tretton kommuner har uppgivit att man under arbetet med fördjupningar av och tillägg till översiktsplanen, eller vid framtagandet av planeringsunderlag för havsbaserad vindkraft, samarbetat över kommungränserna. Av de fem studerade vindkraftsprojekten är det, enligt de ansvariga planerarna på kommunerna, bara i Klocktärnan i Piteå kommun som det funnits ett utvecklat mellankommunalt samarbete. Varken det relativt långtgående projektet på Storgrundet i Söderhamns kommun, som gränsar till Gävle kommun,
eller projektet utanför Hanö i Karlshamn och Sölvesborg kommun, har diskuterats av kommunernas planerare annat än i formella samråd.
Få kommuner uppger att de har haft användning av länsstyrelsernas regionala planeringsunderlag för vindkraft när de tagit fram kommunala översiktsplaner. Däremot uppger flera kommuner att länsstyrelserna spelat en viktig roll för att främja mellankommunalt samarbete, bistå med underlag och stötta dialogen.
Kommunernas intresse av att planera för havsbaserad vindkraft avtar i takt med att avståndet till kusten ökar. Störst betydelse för att fånga kommunernas intresse för att planera för vindkraft till havs har graden av visuell påverkan från vindkraftsanläggningen på kommunens markområde. Också frågor om kablarnas dragning tilldrar sig kommunernas intresse, framför allt effekterna på land vid landfästena samt kabeldragningen fram till anslutningen till stamnätet.
Förutsättningar för att ansluta elproduktionen från vindkraft till det nationella elnätet
De studerade vindkraftsprojekten till havs visar betydelsen av att beakta elnätets kapacitet vid beslut om lokaliseringen av stora vindkraftsanläggningar. I vindkrafts-projektet utanför Blekinges kust framhåller projektören områdets goda förutsättningar för att ansluta stor elproduktion till stamnätet som en faktor som uppväger att området inte är utpekat som riksintresse för vindbruk. Som kontrast förlitar sig vindkraftsprojektören i projektet utanför Piteås kust på att elnätanslutningen kan lösas genom framtida investeringar i elnätsystemet. En av lösningarna som studeras är en 700 km lång HVDC light elkabel mellan Luleå och Gävle. Frågan om överföringen av produktionen från vindkraftsanläggningar till havs är även högaktuell i projektet söder om Trelleborg där Svenska Kraftnät deltar i ett EU-sponsrat projekt för att tillsammans med ansvariga nätföretag i Tyskland och Danmark utreda förutsättningarna och fördelarna med en gemensam transmissionsförbindelse mellan länderna.