Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Slutrapport: Del 3 huvudstudie

Titel: Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Slutrapport: Del 3 huvudstudie
Författare: Eja Pedersen, Kerstin Persson Waye
Utgivare: Avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet
Årtal: 2002
Ämnesord: Ljud
Sökord: acceptans, Laholm, störning
Rapport (Pdf)


Sammanfattning: För att identifiera och beskriva störningar bland närboende till vindkraftverk utfördes en studie i Laholm maj 2000. Syftet var att ta fram underlag för dos-responssamband av ljudexponering och störning för buller samt studera vilka olika faktorer som påverkar risken för störning av buller.

En enkätundersökning genomfördes i 6 områden med sammanlagt 16 vindkraftverk, varav 14 hade effekten 600 kW. Enkäten var maskerad. Bland generella frågor om boendemiljön infogades frågor om vindkraft. Studiepopulationen (n=518) bestod av en slumpvis utvald person mellan 18 och 75 år i varje hushåll inom en beräknad ljudnivå från vindkraftverken av 25 – 40 dBA. Svarsfrekvensen var 68,7% (n=356). Ljudutbredningsberäkningar av den A-vägda ljudnivån utfördes för varje område. Beräkningarna redovisades med en noggrannhet av 2,5 dBA, vilket innebar att varje fastighet gavs en nivå inom ett intervall av 2,5 dBA.

Resultatet visade att buller från rotorbladen var den vanligaste orsaken till störning. Andelen störda av buller ökade med stigande ljudnivåer. Bland dem som exponerades för ljudnivån 37,5-40,0 dBA stördes 20% mycket. Den A-vägda ljudnivån var dock bara en förklaring till bullerstörning och starkare samband erhölls mellan störning och respondenternas störning av den svischande karaktären i ljudet. Bullerstörningen påverkades också av respondentens åsikt om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden men inte av attityden till vindkraft.

Störning av förändrad utsikt angavs i ungefär lika omfattning som störning av ljud från rotorblad. Ytterligare undersökningar fordras av de faktorer som påverkar denna störning.

De flesta vindkraftverken i undersökningen hade konstant rotorvarvtal. De nya större verk som nu projekteras har ofta variabelt varvtal, vilket innebär att ljudkaraktären kan vara annorlunda. Hur detta påverkar störningsutbredningen bör utredas. Såväl störning av ljud som visuell störning kan sannolikt påverkas av områdets topografi och markförhållanden varför erfarenheterna från det undersökta området med flackt jordbrukslandskap bör kompletteras med undersökningar i områden med mer kuperad terräng och hårdare markytor.