Marinbiologisk undersökning av Fladens rev

Titel: Marinbiologisk undersökning av Fladens rev.
Författare:
Hans C. Nilsson & Bo Gustavsson, Marine Monitoring AB vid Kristineberg.
Utgivare:
Göteborg Energi AB.
Årtal:
2001.
Ämnesord: Maritimt liv, marinbiologi,
Rapport i fulltext


Sammanfattning: Marinbiologiska undersökningar avseende Fladens revs växt- och djurliv har under perioden 26 september till 19 oktober 2001, genomförts med hjälp av dykare vid 11 lokaler och med berg- och ringskrapa vid totalt 38 lokaler. Fisk- fågel- och däggdjursbestånd har under denna studie inte inventerats.

Totalt har 42 taxa av makroalger observerats och ~ 100 taxa av ryggradslösa djur. Djup (6-26 m) och bottensubstrat (sand, skalgrus och stenblock) är de två viktigaste faktorerna som påverkar den marinbiologiska miljön på revet, vilket medför zonering av växt- och djurlivet. Vi har från det material som insamlats under denna undersökning, klassat revet i 6 olika habitat (miljötyper) med avseende på bottensubstrat, växt- och djurliv. Av de 6 klassade habitaten dominerade (-61% av bottenytan mellan 12 och 20 meter) tareskogen (tång) som med sin storlek skapar ett 3-dimensionellt rum där en stor artrikedom av både fauna och flora kan etablera sig. Grundare hårdbottnar domineras av ett mångformigt rödalgsbälte och djupare bottnar av en zon med läderkorallen “dödmanshand”. Bottensubstratet på mjukbottnarna i området bestod av en blandning av sand, grus och skal från död fauna. Sammansättningen av bottensubstratet varierade mellan olika lokaler. Lerbottnar saknas dock helt i det studerade området. Faunan dominerades av framförallt filtrerande musslor, sjöstjärnor, ormstjärnor och borstmaskar. Andelen filtrerande organismer var stor, vilket tyder på en hög vattenomsättning och låg sedimentation i området. På mjukbottnarna i norra delen observerades maerlbankar (krustabildande rödalger).

Alla i denna studien beskrivna habitat förutom rödalgsbältet förekommer vid de lokaler där vindkraftverk föreslås placeras. Detta habitat förväntas att öka i samband med att nya ‘grund’ uppstår i området. Habitat som förväntas att minska i yta är de olika typerna av mjukbottnar. Av dessa bottnar bedömer vi att maerlbottnarna i den norra delen av revet är de mest unika, vilka bör sparas i möjligaste mån. Vid utformningen av fundamenten bör man försöka efterlikna de blockslänter som utgör stora delar av revet och där framförallt tareskogen har sin utbredning. Det kan ta mellan 5 till 10 år för att en tareskog skall uppnå sin fulla mångformighet av fauna och flora, men de undersökningar som gjorts runt fyren visar på att detta är möjligt vid Fladen om rätt förutsättningar finns.