Kommunerna och vindkraften

Titel: Kommunerna och vindkraften
Författare:
Åsa Waldo, Kristina Ek, Maria Johansson, Lars Persson
Utgivare:
Lund University
Årtal:
2012
Ämnesord: Ojämna utveckling, ekonometrisk analys, natural resources, social conditions
Rapport (pdf)


Sammanfattning: Den svenska vindkraften står inför en massiv utbyggnad de närmaste tio åren, vilket har manifesterats i både nationella och internationella beslut och målsättningar. I praktiken sker emellertid utbyggnaden i det lokala (kommunala) sammanhanget, vilket innebär en rad utmaningar och ställningstaganden både för dem som projekterar vindkraften, för dem som beslutar om den och för dem som ska bli grannar med den.

I den här studien ligger fokus på det lokala sammanhanget – de fysiska resurserna och de sociala förutsättningarna. Ett grundantagande är att kommunala skillnader i fysiska resurser och sociala förutsättningar har betydelse för kommunens inställning till vindkraft. Sveriges 290 kommuner analyseras med utgångspunkt i hur mycket installerad effekt vindkraft som finns i respektive kommun. Analysen visar att vindkraftsutbyggnaden i Sverige framför allt har präglats av stora variationer – där vissa kommuner har mycket befintlig vindkraft medan andra kommuner helt saknar vindkraft. När det gäller den framtida vindkraftsutbyggnaden, de projekt som planeras idag, baseras analysen framför allt på statistik på länsnivå, vilket begränsar möjligheterna att relatera utbyggnaden till olika kommuner. Det kan ändå konstateras att tendensen att vindkraften etableras på vissa platser, i vissa kommuner och län, men inte andra, ser ut att fortsätta.

Denna ojämna utveckling av vindkraften gör det intressant att undersöka vilka lokala förutsättningar som är relaterade till utbyggnad. I en ekonometrisk analys relateras installerad effekt (kW) vindkraft till kommunernas fysiska resurser och sociala förutsättningar. Valet av faktorer som ingår i analysen är baserat på ett resonemang kring att en kommuns potential för vindkraft avgörs dels av fysiska resurser såsom markyta och vind och dels av sociala förutsättningar såsom kommunens utvecklingstrend som boende-, besöks- och företagsmiljö. Resultaten visar att det är mer sannolikt att det finns vindkraft i kommuner med en positiv befolkningsutveckling, låg befolkningstäthet och mycket fritidsturism. Betydelsen av ett kustnära läge, en stor markyta och ett lokalt miljöengagemang kan däremot inte statistiskt säkerställas. Utbyggnaden tycks vidare vara oberoende av kommunens vindresurser (baserat på hur stor andel riksintresse för vindbruk som finns i kommunen) och företagsklimatet i kommunen. Vindkraften är således utbyggd främst i kommuner som är attraktiva boende- och besöksarenor, men oberoende av om kommunen är en attraktiv affärsarena eller inte.

Flera av resultaten pekar i en oväntad riktning, vilket gör dem svårtolkade. De processer som leder fram till en stark eller svag utbyggnad lokalt är komplexa och drivs sannolikt av förhållanden som inte kan analyseras inom ramen för en tvärsnittsstudie.

Denna studie ska ses som ett första försök att identifiera och testa betydelsen av olika lokala faktorer för vindkraftsutbyggnaden. Kombinationen av perspektiv och metoder från nationalekonomi, miljöpsykologi och sociologi har gett en bredd till analysen och pekar på möjligheter att fördjupa analysen med bättre och mer fullständig statistik. Exempelvis skulle statistik för den planerade vindkraftsutbyggnaden på kommunnivå ge en helt annan bild och förståelse för vilka lokala förutsättningar som har betydelse för utbyggnaden. Vidare skulle en mer omfattande longitudinell studie kunna visa vilka processer som samvarierar med en viss utvecklingstendens. Slutligen skulle en fördjupad analys genom intervjuer med centrala aktörer i det lokala sammanhanget kunna öka förståelsen för vilka resonemang som i praktiken föranleder beslut för eller emot vindkraft.