Kan vindkraftsfundament fungera som artificiella rev? – Litteratursammanställning

Titel: Kan vindkraftsfundament fungera som artificiella rev? – Litteratursammanställning
Författare:
Gunilla Britse
Utgivare:
Gunilla Britse
Årtal:
2003
Ämnesord: Maritimt liv
Rapport (Pdf)


Sammanfattning: Insikten om behovet av kunskaper om ekosystemen i havet har accelererat allteftersom förståelsen för bevarandet av de arter som finns där ökat, kanske mest för att de är kommersiellt viktiga för samhället. Samtidigt har trycket ökat på områden till havs för bl a energiutvinning av vindkraft. Energimyndighe-ten i Sverige har avsikten att satsa på vindkraft, med tyngdpunkt på havsbaserad vindkraft (Energi-myndigheten, 1999). I rapporten från 1999 ”Det nya samhället” var 73% av befolkningen i Sveriges kommuner positiva till etablering av vindkraft i den egna kommunen och på frågn om hur mycket Sverige bör satsa på olika typer av energikällor under de närmaste 5-10 åren, var satsningen på solenergi och vindkraft det övervägande önskemålet. Kärnkraften tillsammans med kol och olja fick svagast stöd (Norlin, 2000).

I samband med vindkraftetablering till havs finns ännu en hel del frågetecken om vilka negativa effekter på fåglar och fiskar som kan uppstå. Samtidigt finns det de som hävdar positiva effekter av att vindkraftfundamenten skulle kunna fungera som artificiella rev. Det finns undersökningsresultat som gjorts både vid korallrev och i Östersjön, bl a vid Ölandsbron, som visar att organismer kan etablera sig vid strukturer jämförbara med vindkraftfundament. Man har bedömt att det finns möjligheter att gynna den biologiska mångfalden kring vindkraftfundamenten (Malm & Alutoin, 2002). De vindkraftparker som planerats för att byggas den närmaste tiden i Sverige kommer att placeras i egentliga Östersjön. Bottenundersökningar som gjorts i Östersjön visar vilka växter och djur som dominerar i egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Man kan anta att de organismer som är anpassade för vissa habitat också kan etablera sig på de vindkraftfundament som placeras i deras livsmiljö (Wibom, 2002). Det finns viktiga fiskarter, både för fiskerinäringen och för ekosystemen, som kan uppehålla sig vid vindkraftparker i kustnära områden både vid reproduktion och uppväxt (Wallin, 2003) och som dessutom skulle kunna gynnas av att man i dessa områden förbjuder trålfiske. Dessa områden kan utgöra skyddade områden i likhet med marina reservat med möjligheter att bilda produktiva refuger.

Man börjar bli mer och mer medveten om behovet av kunskap inför vindkraftetableringen till havs och redan i planeringen av vindkraftparker, i miljöuppföljningsprogrammen, finns avsikten att göra undersökningar som ger nya rön för att utveckla vindkraften och för att få mer kunskap. Behovet finns också av studier under lång tid och vid större vindkraftparker. För att kunna förvalta fiskförekomsten väl, krävs att man vet om reveffekten vid vindkraftfundament innebär ökad fiskproduktion eller attraherar fisk från närliggande rev. Sommaren 2003 kommer man att påbörja fältstudier vid vindkraftverk i Östersjön för att kunna kvantifiera reveffekterna (Öhman, 2002).