Titel: Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter
Författare: Nils Andersson, Alarik Arthur
Utgivare: Svensk Vindenergi
Årtal: 2009
Ämnesord: Samhällsekonomi
Rapport via Svensk Vindenergi
Sammanfattning: Regeringen presenterade den 5 februari 2009 en gemensam
energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft
och trygghet. Uppgörelsen innehåller bland
annat en kraftigt ökad satsning på förnybar elproduktion,
speciellt vindkraft. Certifikatsystemet för förnybar
elproduktion ska vidareutvecklas. Ett nytt mål på
25 TWh ska sättas för år 2020. Den långsiktiga inriktningen
för perioden därefter är en fortsatt successiv
ökning av den förnybara elproduktionen. Energimyndigheten
kommer att få i uppdrag att analysera och
utforma hur ambitionshöjningen i certifikatssystemet
ska genomföras. I detta sammanhang kommer även
möjligheterna till en utvidgad marknad för certifikatsystemet
till flera länder övervägas.
Sverige ska ta tillvara möjligheten att inom EU:s
direktiv för förnybar energi låta andra länder finansiera
investeringar i förnybar elproduktion i Sverige. Praktiska
modeller för att möjliggöra sådana samarbetsprojekt
ska också utvecklas skyndsamt. En ny planeringsram
för vindkraft på 30 TWh till år 2020 fastställs,
enligt Energimyndighetens remissbehandlade förslag,
varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs.
Förutsättningarna för utbyggnad av vindkraftparker
till havs ska studeras särskilt. Det gäller bland
annat nätanslutningsregler, olika strandstaters konkurrerande
stödsystem, förutsättningar för gemensamma
projekt enligt förnybarhetsdirektivet, etc. Den fysiska
potentialen för vindkraft är mycket stor men en komplicerad
tillståndsprocess med många överklaganden
leder till att det inte är sannolikt att 20 TWh kan byggas
på land till 2020.
Med Regeringens uppgörelse som grund, 25 TWh
förnybar elproduktion inom ramen för ett generellt
certifikatsystem år 2020, bedömer vi att vindkraftutbyggnaden
år 2020 kommer att uppgå till 15 TWh
på land. Inom ramen för ett generellt certifikatsystem
kommer troligen inte någon ytterligare havsbaserad
vindkraft, med undantag av Vindkraftpark Vänern,
att byggas före 2020. De havsbaserade parkerna är ofta
betydligt större än de landbaserade och både tillståndsprocessen
och utbyggnaden kan gå snabbare till havs.
Inmatning av havsbaserad vindkraft kommer huvudsakligen
att ske i södra Sverige viket är en fördel ur
transmissionsnätets synpunkt.
Det är därför realistiskt att 15 TWh vindkraft
kan uppföras på land och 10 TWh till havs. Energimyndighetens
uppdrag att särskilt utveckla stöd
för havsbaserad vindkraft och Energimyndighetens
eget planeringsmål på 10 TWh till år 2020 kommer
troligen att innebära att havsbaserad vindkraft byggs
ut med upp till 10 TWh till 2020 vid sidan om det
generella certifikatsystemet. Havsbaserad vindkraft är
fortfarande i en intensiv utvecklingsfas och behöver ett
riktat stöd för att klara tekniksprånget. Därmed skulle
vindkraftutbyggnaden i Sverige kunna bli 25 TWh år
2020, 15 TWh på land och 10 TWh till havs.
Med denna utbyggnadsnivå i Sverige som grund
visar vi i denna rapport att det är möjligt att skapa
12 000 nya årsverken i Sverige år 2020 inom vindkraftområdet
jämfört med 2008 där antalet årsverken
beräknas till 2 000. Under perioden 2009-2020 genererar
den planerade utbyggnaden totalt över 110 000
årsarbeten. Tillverkning av hela eller delar av vindkraftverk
har stora förutsättningar att i ökad utsträckning
ske i Sverige fram till 2020.
Om svensk industri skulle kunna nå en marknadsposition
som påminner om den som tysk, dansk eller
spansk vindkraftindustri har uppnått på sina respektive
hemmamarknader blir antalet nya arbetstillfällen
väsentligt större, cirka 18 000 årsverken år 2020.
Siffran kan förefalla hög men redan nu har exempelvis
Danmark cirka 24 000 årsverken inom vindkraftindustrin,
i Tyskland beräknas cirka 90 000
arbeta inom
vindkraftbranschen inklusive underleverantörer.
Den regionala fördelningen av arbetstillfällen är
god. Om man utgår från de anläggningar som nu är
i drift och inkluderar de vindkraftparker som söker
tillstånd eller planeras blir den regionala fördelningen i
procent för landbaserad vindkraft (avrundat):
Norrland 70 %
Svealand 5 %
Götaland 25 %
Vad gäller utbyggnaden till havs ser fördelningen
väsentligt annorlunda ut:
Norrland 35 %
Götaland 65 %
Räknar man antalet nya arbetstillfällen ställt i relation
till andelen yrkesverksamma blir förhållandena följande
(Den rent industriella verksamheten har fördelats
jämnt mellan landsdelarna).
Antal arbetstillfällen per 1 000 yrkesverksamma:
Norrland 14
Svealand 1
Götaland 3
Som en jämförelse kan nämnas att sågverksindustrin
eller förpackningsindustrin i dagsläget sysselsätter
14 000 personer, det vill säga samma antal som vindkraftsindustrin
beräknas sysselsätta år 2020. Specialiteter
som kan utvecklas i Sverige både vad gäller
forskning utveckling och tillverkning är
- skogsbaserad vindkraft
- vindkraft i arktiskt klimat
- havsbaserad vindkraft där det finns stora
synergieffekter med norskt offshorekunnande
Med tanke på den mycket stora expansion som sker av
vindkraften globalt är sannolikheten stor att svenskbaserade
vindkrafttillverkare med ovanstående inriktning
kan bli starka aktörer inom dessa nischer, där Sverige
har relativt unika förutsättningar som testmiljö och erfarenhet
av mångåring forskning och utveckling inom
likartade områden. Sveriges internationella konkurrenskraft
är mycket god, särskilt i jämförelse med de
två stora tillverkningsländerna i Nordeuropa – Tyskland
och Danmark. Kostnadsläget är väsentligt lägre
i Sverige jämfört med Tyskland och Danmark både
inom tillverkningsindustri, tekniskt utvecklingsarbete
etc, samtidigt som produktivitetsutvecklingen och
innovationsförmåga enligt internationella jämförelser
är högre.
Stockholm i mars 2009
Nils Andersson