Titel: Inget att klaga på
Dalforsbornas upplevelse av vindkraftparken på Hedbodberget två år senare
Författare: Beatrice Eriksson, Eja Pedersen
Utgivare: Nätverket för Vindbruk
Årtal: 2013
Ämnesord: Hedbodberget, Dalfors, förtroende, attityder, miljö, enkätundersökningar, acceptans
Rapport (pdf)
Sammanfattning: En vindkraftpark med 15 vindkraftverk är placerad på Hedbodberget vid Dalfors i Rättviks kommun, Dalarna. De första nio verken uppfördes senhösten 2008 och de övriga sex i slutet av 2010. Vi har i en serie om tre studier följt närboendes
inställning till vindkraftparken: 2008 innan vindkraftparken började byggas, 2010
då första etappens verk var i drift och nu 2012 när hela vindkraftparken varit
igång i ett och ett halvt år. Tre gånger har Dalforsborna i enkäter rapporterat sina
upplevelser av vindkraftparken. Resultatet från de två första studier har redovisats
tidigare (Eriksson, 2008; Eriksson & Pedersen, 2012; Pedersen & Johansson,
2012). I den här rapporten beskriver vi resultatet från den tredje och avslutande
undersökningen. Vi försöker också summera och dra slutsatser utifrån alla de tre
studierna.
Vindkraftparken på Hedbodberget är ur energisynpunkt framgångsrik. Den består
idag av 15 stycken 2 MW Vestas V90 med rotordiameter 90 meter. Nio verk har
tornhöjd 80 meter och de återstående 6 verken har tornhöjd 105 meter. De 15
vindkraftverken producerade under 2011 totalt 92 GWh, vilket var enligt
förväntningarna det året eftersom 2011 var ett generellt bra vindår i Dalarna.
Vindkraftparken byggdes av företaget O2 Vindkompaniet, men ägs idag av 9 olika
företag eller föreningar som var och en äger mellan 1 och 5 verk. En karta över
området finns i bilaga 1.
Men ett vindkraftprojekt bör också vara en framgång lokalt. Byn Dalfors ligger
ungefär 2 km nordväst om Hedbodberget, på andra sidan sjön Amungen och hade
när studierna började ett 60‐tal invånare. Redan i första studien kunde vi
konstatera att de flesta var positivt eller neutralt inställda till vindkraft generellt
och också till den då planerade parken. Vid där här perioden pågick
mineralprojektering där förekomsten av uran undersöktes i området, något som
möttes med större skepsis. Den positiva inställningen till vindkraftparken på
Hedbodberget höll i sig i den första uppföljningen, studie 2, när de boende hade
upplevt de första nio verken i drygt ett år. Det rådde vid det tillfället inte heller
någon tveksamhet inför utvidgningen av vindkraftparken. I den här tredje studien
studerar vi Dalforsbornas inställning till vindkraft generellt och till
vindkraftparken på Hedbodberget när de har erfarenhet av att hela parken är i
produktion.
Det finns en överenskommelse mellan O2 Vindkompaniet och Rättviks kommun
som innebär att 0,5 % av bruttointäkterna från vindkraftparken ska delas ut till
projekt i Dalfors och den omgivande Orebygden, en så kallad bygdeersättning.
Pengarna har delats ut tre gånger: 2010 (160 000 kr), 2011 (187 300 kr) och 2012
(288 000 kr). Eftersom beloppet är kopplat till produktionen ökade det med
nästan 100 000 kronor när hela vindkraftparken kommit i drift. Sökandetrycket är
stort: mellan 750 000 kr och drygt 1 miljon kronor varje år. Beslut om vilka som
ska tilldelas medel har hittills tagits i kommunstyrelsens allmänna utskott, Rättvik.
Exempel på projekt som sökt pengar är upprustning av bygdegårdar, framställande
av informationsmaterial, hembygdsforskning och röjning för skidspår. Det går inte
att så här på avstånd urskilja något mönster i vilka som fått bidrag och vilka som
fått avslag.
Vi har i de här tre studierna haft förmånen att följa människors upplevelser av
vindkraft i sitt närområde från det att de hörde talas om att parken skulle uppföras
fram till nu när de har egna erfarenheter av hur det blev. Vi hoppas att den här
rapporten kan bidra till att åtgärder för att minska globala miljöproblem inte blir
ett problem lokalt, utan att allas intressen kan tas till vara och samverka.