Titel: Fågelundersökningar vid Storruns vindkraftanläggning, Jämtland – Resultat från förundersökningar 2003-2008
Författare/Author: Ulla Falkdalen, Lars Falkdalen Lindahl, Torgeir Nygård
Utgivare/Publisher: Naturvårdsverket, Vindval
Årtal/Year: 2009
Ämnesord/Subject: fåglar
Sökord/Keywords: inventering, revir, myrfågel, hönsfågel, dubbelbeckasin, jaktfalk, kungsörn
Rapport (Pdf)
Sammanfattning/Abstract: En kartläggning av fågellivet i Oldfjällen i Jämtland påbörjades 2003 inför uppförandet av en vindkraftanläggning på Storrun och Frösörun vid Övre Oldsjön. Efter ett uppehåll i inventeringarna 2004 fortsatte fågelundersökningarna 2005, 2006, 2007 och 2008, sedan det blev klart att vindkraftanläggningen fått tillstånd att uppföras. Anläggningsarbeten med vägar och fundament genomfördes under hösten 2008 och vindturbinerna kommer uppföras under 2009 med driftstart hösten 2009. Inventeringarna under uppföljningsåren planeras att utföras under de därefter följande två åren, 2010 och 2011, varpå resultaten av hela undersökningen kommer presenteras.
I denna rapport behandlas samtliga undersökningar som har genomförts innan vindkraftanläggningen uppförs. Alla undersökningar har bedrivits under minst två år. Efter att vindkraftanläggningen kommit i drift, ska samma inventeringar genomföras för att studera eventuella effekter på fågelfaunan. Dessutom tillkommer en undersökning av kollisionsdödade fåglar.
Revirkartering av den häckande fågelfaunan i tre mindre områden (totalt 60 hektar) har gjorts, två i den planerade vindkraftanläggningen och ett referensområde utanför detta område. Lövsångare, trädpiplärka, järnsparv, bergfink, och rödstjärt var de vanligaste arter. Enstaka revirhävdande individer påträffades av följande skyddade arter: ljungpipare, tretåig hackspett, smålom, blåhake, stenskvätta och lavskrika. Totala fågeltätheten var 128 revir/km2.
Direktobservationer av fågelsträcket genom det planlagda utbyggningsområdet tyder på att ett relativt lågt antal fåglar rör sig över toppen på Storrun. I genomsnitt har 14 fåglar per timme noterats, något fler på hösten än våren. Undersökning av flyghöjden har visat att en knapp femtedel av noterade fåglar befunnit sig på den kritiska höjd där fåglar riskerar kollidera med rotorbladen.
Myrfågelinventeringar av de två närliggande myrarna Oldflån och Flån i Natura 2000-områden har visat på en relativt artrik miljö med lite ovanligare arter som kärrsnäppa, myrsnäppa, smalnäbbad simsnäppa, brushane och svarthakedopping. De senare två är rödlistade som sårbara (VU) av Naturvårdsverket. Bland de observerade arterna är åtta upptagna i EU:s fågelskyddsdirektiv (Annex 1).
Linjetaxering av 3 x 8 km tyder på en typisk fjällnära artsammansättning med ett antal arter med skyddsstatus, vanligast av dessa är ljungpipare och lavskrika.
Vårinventeringarna av hönsfåglar i vindkraftanläggningens omedelbara närhet har noterat totalt 17 dalripor, 6 orrar och 1 tjäder. Området nära topparna blir snöfritt relativt tidigt på våren vilket tycks locka dalripor och orrar i närheten. Höstinventering av hönsfåglar med hjälp av fågelhundar tyder på tätheter av hönsfåglar på 8,4 fåglar per km2 för dalripa och 4,1 respektive 8,45 fåglar per km2 för orre och tjäder.
Inventeringar av eventuella dubbelbeckasinlekar har gett negativt resultat. 2
Undersökningar med satellitsändare visade att de unga kungsörnarna lämnade hemområdet cirka 1 november. Efter övervintring söderut återkommer de till hemområdet minst två somrar efteråt och på det sättet blir utsatta för nya kollisionsrisker.
De unga jaktfalkarna från i nordvästra Jämtland flyttade i huvudsak norrut och in i Norge efter utflyttning från hemområdet kring boplatsen. Tyvärr har vi inte någon information om de återkommer till området följande sommar eftersom ingen sändare överlevde vintern.
Som helhet är fågelfaunan i området förhållandevis art- och individfattig, men i överensstämmelse med vad som kan förväntas i ett lågfjällsområde i den här regionen. Förekomsten av skyddsvärda arter bedöms som ordinär i förhållande till miljön. Miljötypen är vanligt förekommande i den här delen av landet.
De hittills utförda undersökningarna utgör en historisk referens för att påvisa eventuella förändringar i fågelfaunan till följd av vindkraftanläggningen. Tillsammans med fortsatta studier efter att
vindturbinerna tagits i funktion kommer de att ge ett underlag för beräkning av kollisionsrisker och påverkan på artrikedom.