Lågfrekvent buller från vindkraftverk

Titel: Lågfrekvent buller från vindkraftverk – Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering
Författare/Author: Per Lindkvist
Utgivare/Publisher: Kungliga Tekniska Högskolan, ÅF-Ingemansson
Årtal/Year: 2010
Ämnesord/Subject: ljud
Sökord/Keywords: ljudemission, ljudimmision, lågfrekvent, Hz, dB(A)
Examensarbete via www.soundandvibration.se


Sammanfattning/Abstract: Ljud från vindkraftverk i närheten av bostäder bör enligt Naturvårdsverkets rekommendationer inte överstiga frifältsvärdet 40 dB(A). Vidare anses lågfrekvent vindkraftbuller inte vara något problem om skillnaden mellan C-vägd och A-vägd ljudtrycksnivå inte överstiger ca 15 dB. Angående ljudmiljön i bostäder har Socialstyrelsen tagit fram riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. Projektering av vindkraftetableringar med avseende på utomhusbuller sker vanligen utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer. Det har förekommit enstaka situationer då boende upplevt sig störda av lågfrekvent buller från vindkraftverk och ett vanligt orosämne vid vindkraftetableringar är att inte tillräcklig hänsyn tagits till lågfrekvensområdet.

Det här examensarbetet behandlar lågfrekvent buller från vindkraftverk vad gäller ljudutbredning och ljudisolering. Med lågfrekvent buller avser rapporten ljudtrycksnivån i tredjedelsoktavbanden 20–200 Hz. I syfte att kartlägga ljudets utbredning från vindkraftverk in i bostäder har ett förslag på en mätmetod och en beräkningsmodell tagits fram. Studien har dessutom undersökt om Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus kan överstigas då utomhusnivån är högst 40 dB(A), d.v.s. då ljudtrycksnivån utomhus uppfyller Naturvårdsverkets rekommendationer.

Genom att undersöka ljudisoleringen hos typiska familjebostadshus och frekvens-fördelningen hos vindkraftljud med en A-vägd ekvivalentnivå omkring 40 dB(A) har studien visat att Socialstyrelsens krav för lågfrekvent buller inomhus bör infrias om ljudtrycksnivån utomhus uppfyller Naturvårdsverkets rekommendationer. Vindkraftljud utomhus i frekvensintervallet 20–200 Hz är normalt i samma storleksordning som bakgrundsljudet och ligger vanligen mellan ca 0–10 dB över Socialstyrelsens inomhus-riktvärden vid en utomhusnivå på ca 40 dB(A). I rapporten framkommer att mycket låg fasadljudisolering kan erhållas i de frekvenser som motsvarar mottagarrummets första resonansfrekvenser. De första egenfrekvenserna hos typiska bostadsrum inträffar mellan ca 30–60 Hz. I tersbanden 31,5–100 Hz kan ljudtrycksnivån från vindkraftverk ligga flera decibel under inomhusriktvärdena varför fasadisoleringen i det frekvensområdet normalt saknar betydelse.

För mätning och beräkning av vindkraftalstrade emissions- och immissionsljud anses befintliga standarder och modeller tillförlitliga även för lågfrekvensområdet 20–200 Hz. För mätning av lågfrekvent ljud i rum rekommenderas en metod som tar hänsyn till det stående vågmönster som bildas vid låga frekvenser. Genom att inkludera hörnmikrofonpositioner vid mätning i rum fås ett mer representativt rumsmedelvärde. Beräkning av en fasads ljudisolering medför stora osäkerheter varför en enkel överslagsberäkning rekommenderas vid uppskattning av en fasads reduktionstal.