Titel: Utveckling av en RetroOptisk isindikator
Författare: Rolf Westerlund
Utgivare: HoloOptics, Vindforsk
Årtal: 2004
Ämnesord: vindkraft i kallt klimat
Sökord: nedisning, Suorva, isindikator
Rapport (Pdf)
Sammanfattning: HoloOptics har erhållit medel från Vindforsk och ADL datalab för att utveckla en isindikator enligt den retrooptiska metoden.
Undersökningen är indelad i tre faser. Fas ett omfattar ett antal försök med bildandet av klaris, rimfrost och regn i en klimatkammare. Fas två omfattar fältförsök med ett antal indikatorer som är skyddade mot ljus från omgivningen. Fas tre omfattar utveckling och tillverkning av ett antal indikatorer som nära representerar en kommersiell produkt.
I försöken har två olika typer av reflexer används, typ A och typ B. Typ A påverkas av klaris och svår rimfrost. Lätt rimfrost påverkar inte typ A. Typ B påverkas endast av rimfrost, såväl lätt som svår.
Syfte
Syftet med undersökningen är att med fältförsök visa att de retrooptiska isindikatorn kan användas praktiskt i de miljöer där den skall installeras. Syftet är också att visa att indikatorn inte kräver mer underhåll än ett servicebesök per år.
Undersökningen skall vidare bekräfta att den retoroptiska isindikatorn kan skilja mellan rimfrost och klaris.
Antalet felaktiga indikeringar, d.v.s. indikering trots att isbildning inte förekommer och utebliven indikering när isbildning faktiskt förekommer skall vara litet. Av de två typerna av felindikering är den senare, utebliven indikering, den allvarligaste.
Metod
Undersökningen har gjorts genom att placera ut totalt åtta indikatorer på två olika platser.
Fyra indikatorer har placerats på ett vindkraftverk i Suorva i Lappland och fyra i Stockholm (KTH).
I Suorva påbörjades mätningarna den 21 december 2003 och pågick till den 21 juni 2004. Data loggades var 10e sekund.
I Stockholm påbörjades mätningarna den 30 januari 2004 och pågick till den 30 juni 2004. Data loggades 1 gång per minut.
Fältförsöken kompletterades med ett antal försök i klimatkammare.
Jämförelse med metrologiska data
Mätresultaten jämförs med tillgängliga metrologiska data, t.ex. temperatur, luftfuktighet och sikt. Vid tidpunkter då temperatur och luftfuktighet mm samtidigt är inom vissa intervall är sannolikheten för att is bildas stor. Det går dock inte att vara helt säker på att is bildas vid de
dessa tillfällen.
Det kan dessutom inte uteslutas att isbildning förkommer vid andra tidpunkter.
Manuell väderlogg
I Stockholm fördes en manuell väderlogg vad avsåg isbildning under februari och mars 2004.
Redovisning och analys
Mätresultaten redovisas som tidsserier. Som startpunk används den tidpunkt då mätningarna påbörjades. Analysen görs med utgångspunkt från sannolikheten att is förekommit vid de tidpunkter då indikering sker.