Titel: Vindkraft och landsbygdsutveckling ur ett kollaborativt perspektiv
Författare: Mikael Jonasson på uppdrag av Utvecklings- och näringslivsnämnden, Laholms kommun
Utgivare: Högskolan i Halmstad och Laholms kommun
Årtal: 2008
Ämnesord: Opinion och acceptans, Samhällsekonomi
Sökord: samråd, acceptans, samhälle, landskap, sociala konsekvenser, ekonomi
Rapport (Pdf)
Sammanfattning: Utvecklingen av vindkraften har gått från småskalig produktion, utvecklat av entusiaster och teknikintresserade människor, till en industriutvecklingsgren som lockar till sig många miljarder. I den nya fas som vindkraften nu befinner sig i blir inte repetitionen av alla de argument som handlar om minskningar av koldioxidutsläpp, energieffektivisering och självförsörjning av energi de mest akuta frågorna – de har så att säga lett fram till den fas vi idag befinner oss vid. Det problem som denna studie har inriktat sig på rör snarare själva implementeringsprocesserna där visioner ska förvandlas och förädlas till praktiskt genomförbara projekt, som ska uppfylla de miljömål som ställts, och som sedan ska leda till varaktig hållbar utveckling för bygden.
Syftet med undersökningen är att undersöka vindkraftsutbyggnadens sociala och ekonomiska konsekvenser genom att lyfta fram åsikter om vindkraft, studera dem mot bakgrund av teorier om relationen mellan människa, natur och samhälle, samt att sätta begrepp och argument i rörelse bland aktörer och nätverk genom intervenerande forskning.
De frågor som studien ska besvara är:
1) På vilka sätt kan relationerna mellan människa, natur och samhälle förstås i fallet med vindkraftsprojekteringen?
2) Vad består de olika argumenten kring vindkraften av för delar och hur kan de förstås mot bakgrund av utnyttjandet av resurser?
3) Vilka sociala och ekonomiska konsekvenser kan den eventuella utbyggnaden av vindkraften i bygden få?
4) Vilka hinder och möjligheter finns när det gäller för forskaren att intervenera genom
aktionsforskning?
5) Hur fungerade medverkandeprocesserna i implementeringen av översikts- och detaljplaner?
Studien visar tydligt att när resurser står på spel i en bygd så kommer gränserna mellan olika grupper i samhället att bli tydligare. Gränsdragningarna går mellan markägare som har möjlighet att få del av de intäkter som arrenden av mark till de olika kraftbolagen skapar, och de som inte kommer att få del av dessa resurser. Andra gränser går mellan de olika kraftbolagen och deras tillvägagångssätt i processen och innehållen i deras erbjudanden till olika markägare. Gränser mellan olika användning av landskapet blir också tydlig i det att man antingen ser landskapet som ett produktionslandskap eller som ett rekreationslandskap. På grund av de gränsdragningar som resursfrågan skapar i bygden visade det på svårigheterna för alla aktörer och nätverk att tydligt visa sina ställningstaganden i frågan om vindkraftens vara eller inte. Flera personer berättade att ett öppet ställningstagande kunde få konsekvenser för framtida relationer, och det gjorde det antagligen svårt att engagera fler medborgare, trots att syftet flyttades fram mot att se möjligheterna som vindkraftsprojektet kunde få för bygden. De olika åsikter som studien tagit del av, och som rör vindkraft, visar att hänsyn bör tas till det faktum att människor måste få en möjlighet att hänga med i förändringar av ett landskap, samt att många studier visar att det är viktigt att de ges möjligheter att delta i förändringsarbetet. Studien visade också att relationerna mellan människa och landskap bör tas på allvar, och nyckeln till förändring kan ligga i att hantera denna relation snarare än att använda enkla och reducerande förklaringar som NIMBY-teorier. Det betyder också att implementeringsprocesser måste föregås av ett strategiskt processledningstänkande som inbegriper just dessa relationer. Människor kan inte reduceras till okunniga eller egoistiska individer som inte är beredda att ta ett gemensamt ansvar för de globala miljöproblemen genom att medge vindkraftverk i sina landskap. Processer som avser att leda fram till aktiviteter kring att se möjligheter med förändringar måste ta tid och processledningens syfte är att varsamt verka för förankring, deltagande och uppmuntra aktiviteter från lokalbefolkningen.
Det är troligt att en utbyggnad av vindkraften i den omfattning som de
flesta verkar tro på i Laholms kommun kan komma att innebära ökade möjligheter för företagande och utveckling, i en högre utsträckning än om det en utbyggnad inte sker. Omfattningen på förändringarna är dock till stor del beroende av lokalbefolkningen tillsammans med stöd från kommun, region och staten i form av kunskap, information, utarbetandet av lämpliga handlingsplaner, ekonomiskt stöd för företagande och uppmuntran av ett allmänt kapacitetsbyggande. Vissa människor kommer troligen att överge bygden och sälja sina hus och marker i samband med vindkraftsutbyggnaden, men nya människor
kommer att flytta in och det är viktigt att ta vara på kunskaperna om ”nybyggarna” och de krafter som de potentiellt utgör i kapacitetsbyggandeprocesserna.
Forskaren har en viktig roll att fylla som intervenerare i de processer som startar i mötet mellan lokalbefolkning, myndigheter och företag. Forskaren kan fungera som samlare av de olika värderingar och åsikter som naturresursprojekt åstadkommer i ett landskap. Forskaren kan samla in erfarenheter och kunskaper om liknande projekt i omvärlden och denne kan aktivt delta i informationsarbetet till såväl lokalbefolkningen, som till myndigheter och företag. Forskaren, särskilt om det är en undervisande sådan, kan också bidra med kunskaper och erfarenheter om hur man iscensätter lärandeprocesser i grupper. De samrådsmöten och informationsmöten som studerats genom deltagande observationer kännetecknas av en envägskommunikation, snarare än dialog. Formerna för mötet mellan myndigheter, lokalbefolkning och företag kan utvecklas så att det finns utrymme för att fånga upp åsikter, hantera konflikter och iscensätta kreativa och konstruktiva utvecklingsprocesser.
Det största problemet med den intervenerande forskningen är att samla de aktörer man vill nå ut till, varför man ofta måste söka upp de forum där de möts av andra skäl. Den aktionsinriktade delen av forskningen handlar således om att vara med där det händer och sätta utvecklingsfrågorna på en agenda där kanske andra frågor för tillfället dryftas, t ex i skolan, på samhällsföreningens möten, i intervjuer och på Internet. Trots att intresset för vindkraft i Laholms kommun förefaller ha nått ett skede där frågan från enskilda markägare handlar om att man vill ha del av de intäkter som vindkraften kan generera, finns det anledning att skapa handlingsplaner, skaffa kunskap om, och leda
de processer som sätts igång i samband med utbyggnaden av vindkraften i Sverige.