Titel: Med vindkraft i tankarna – Vindkraft i Sverige 2020
Författare: Nils Andersson, Angelica Widing
Utgivare: Svensk Vindenergi
Årtal: 2008
Ämnesord: Samhällsekonomi
Rapport via Svensk Vindenergi
Sammanfattning: Förnybarhetsmålet för Sverige på 49 % till år 2020 kan uppnås genom att öka produktionen av el från vindkraft till 25 TWh. 15 TWh bedöms kunna uppföras på land och resterande 10 TWh till havs. Introduktionen av nya s.k. laddhybridbilar (plug-in hybrider) och en utökad järnvägstrafik bedöms sammantaget ge en ökad elförbrukning med ca 9 TWh och minskade utsläpp av koldioxid med ca 7 miljoner ton, motsvarande 13 % av koldioxidutsläppen i Sverige. En produktion från vindkraft på 25 TWh räcker till för att både ersätta kolkraft i det Nordiska kraftsystemet och förse hybridbilen med el, vilket innebär att framtidens laddhybridbil drivs med vindkraft. Med rätt förutsättningar kan laddhybridbilen i kombination med vindkraft utgöra den största enskilda faktorn för att Sverige ska lyckas uppnå klimatmålet.
EU-kommissionens föreslagna förnybarhetsmål för Sverige på 49 % år 2020 kan uppnås genom att bygga biobränslebaserad kraftvärme enligt befintliga planer samt att öka utbyggnadsmålet för vindkraft till 25 TWh. En sådan utbyggnad skulle ge en minskning av koldioxidutsläppen med ca 25 miljoner ton, varav ca 7 miljoner ton inom Sveriges gränser, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 13-44 %. Vindkraften skulle då svara för ca 15 % av elkonsumtionen i Sverige och tillsammans med biokraftvärme skapa det omtalade tredje benet i eltillförseln.
Den fysiska potentialen för vindkraft är mycket stor men en komplicerad tillståndsprocess med många överklaganden leder till att det inte är sannolikt att 25 TWh kan byggas på land till 2020. De havsbaserade parkerna är ofta upp till 10 gånger större än de landbaserade och utbyggnaden kan således gå snabbare till havs. Inmatning av havsbaserad vindkraft kommer huvudsakligen att ske i södra Sverige viket är en fördel ur transmissionsnätets synpunkt. Det är realistiskt att 15 TWh vindkraft kan uppföras på land och 10 TWh till havs.
Trots att kolkraften blir dyrare främst som en följd av handeln med utsläppsrätter är det är inte sannolikt att elpriset kommer att bli högre än 40 öre/kWh, eftersom tillgången på el ökar. För att vindkraften ska byggas ut krävs således ett fortsatt stöd varför utbyggnadsmålet för förnybar energi i elcerifikatsystemet måste höjas från 17 TWh år 2016 till 25 TWh år 2020.
Detta uppnås genom att kvotnivån i systemet fryses från 2010 och framåt, istället för att sänkas som i dagens system. Ca 10 TWh av dessa 25 TWh kommer då att utgöras av bio-och vattenkraft och 15 TWh av vindkraft. Resterande 10 TWh vindkraft måste komma från havsbaserad vindkraft med hjälp av ett separat stödsystem.
Havsbaserad vindkraft är fortfarande i en intensiv utvecklingsfas och behöver ett riktat stöd för att klara tekniksprånget. Ett förslag är att utbyggnad av havsbaserad vindkraft bör ske genom statlig upphandling. En myndighet bör ges i uppdrag att begära in bindande anbud på utbyggnad av havsbaserad vindkraft på sammanlagt ca 10 TWh. Anbudsgivaren anger till myndigheten vilket stöd man är villig att acceptera för att ta på sig ett bindande ansvar för att investera och därefter sälja elproduktionen på elmarknaden. Myndigheten avgör i vilken takt som utbyggnaderna ska genomföras. Hur denna typ av upphandling ska gå till i detalj måste utredas vidare.
Svenska Kraftnät bedömer i dagsläget att det går att hantera ca 10 TWh vindkraft och för att överföra och reglera en större mängd vindkraft behöver det svenska kraftnätet förstärkas och byggas ut. Det svenska stamnätet byggdes ut som ett produktionsnät för att överföra vattenkraft från Norrland till syd- och Mellansverige. Vad som nu behövs är en helt ny typ av nät, produktionsnät på regionnätnivå, för att sammanbinda stora vindkraftparker med stamnätet. Regelverket för denna nya typ av produktionsnät måste anpassas så att vindkraftutbygganden kan effektiviseras.
Elkonsumtionen kommer att öka eftersom nya s.k. laddhybridbilar eller plug-in hybrider introduceras på marknaden. Även järnvägen byggs ut för att klara ökade
godstransporter och ersätta en del flygresor. Detta sammantaget bedöms ge en ökad elförbrukning med ca 9 TWh och minskade utsläpp av koldioxid med ca 7 miljoner ton. Med rätt förutsättningar kan laddhybriden i kombination med vindkraft utgöra den största enskilda faktorn för att Sverige ska lyckas uppnå klimatmålet.
Ökad produktion inom den elintensiva industrin, främst järn- och stålindustrin, ger en ökad elförbrukning. Även elanvändningen för drift av värmepumpar kommer att öka och tillsammans med en normal tillväxt bedöms elförbrukningen öka med 22 TWh jämfört med 2005 års nivå.
Trots detta kommer ca 25 TWh el att kunna exporteras. Eftersom vindkraft och annan förnybar energi också byggs ut i övriga nordiska länder måste el kunna exporteras till kontinenten och ersätta kolkraft i exempelvis Tyskland och Polen. Elpriset är högre på kontinenten och export av ren el från Norden kan bli en betydande exportindustri, helt i linje med EU:s gemensamma energipolitik. Utbyggnad av elförbindelserna måste starta omgående och vilka styrmedel och strukturer som krävs för detta måste utredas snarast.
På längre sikt kommer de befintliga kärnkraftverken i Sverige att bli så föråldrade att vissa behöver avvecklas. Då finns redan en produktion av el från vindkraft som kan ersätta dessa. 25 TWh motsvarar 36 % av dagens produktion av el från kärnkraft. På längre sikt kan det tänkas att ny kärnkraft får byggas. Ett annat användningsområde på längre sikt är produktion av vätgas för drift av transporter. Tunga lastbilar och bussar kan knappast drivas direkt med el, men däremot med vätgas som produceras med hjälp av vindkraftsel.