Titel: Beräkning år 2004 av potentiella vindenergin i Västra Götalands län, rapport 2004:14
Författare: Måns Hagberg, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Årtal: 2004
Ämnesord: Vindenergiinnehåll
Rapport via Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Sammanfattning: ALARM-systemet är ett avancerat modellsystem för lokala och regionala meteorologiska beräkningar. Metoden bygger på att meteorologiska data fortlöpande samlas in för varje enskild timme. För närvarande finns behövliga basstationer i drift i Västra Götalands län. Insamlade data jämförs med ett referensbibliotek där flera tusen vädersituationer beräknats. Genom att systemet väljer en snarlik vädersituation erhålls vind- och turbulensprognoser för hela området. Metoden kan användas för beräkning av hur olika utsläpps sprids, t ex vid olyckor, eller för medelvärdesberäkningar av kontinuerliga utsläpp. Den kan också användas för beräkning av vindenergi. År 1999 levererade Luft i Väst och Enger KM-konsult AB vindenergiberäkningar för Västra Götaland till länsstyrelsen i länet. Länsstyrelsen har omsatt dessa till kartor i skala 1:300 000 som skickats till länets kommuner. Kommunerna har också fått möjlighet att ta ut materialet i valfri skala som underlag för sin översiktliga planering. Innan beräkningarna publicerades verifierades de i begränsad omfattning. 2001 togs en utökad verifiering fram med ekonomiskt stöd från delegationen för energiförsörjning i södra Sverige. Som underlag användes ett stort antal vindkraftverk, bl a
samtliga vindkraftverk med användbara indata som då var i drift i Skaraborg. Hänsyn togs till den s k nollplansförskjutningen. Det innebär att en korrigering infördes för de verk som enligt kartan bedömdes ligga i skogsterräng. Den utökade verifieringen visade god överensstämmelse mellan de teoretiska beräkningarna enligt modellen och rapporterad elenergiproduktion. Här föreliggande rapport innehåller en uppdatering av 1999 års beräkningar i tre avseenden:
• Sjöbrisen. 1999 fanns sjöbrissituationer inte med i modellen. Genom att sjöbrisen nu finns med har modellens träffsäkerhet förfinats i Bohuslän och utefter Vänerns stränder.
• Mätserien. Mätserien 1999 som låg som underlag omfattade ett begränsat antal år. I föreliggande rapport har mätningar från 1992 till och med december 2003 använts. Underlaget är inte homogent, eftersom basstationerna byggts ut under denna tid. Det finns också perioder med bortfall av olika tekniska skäl. Sammantaget har en bättre klimatologisk statistik erhållits. Detta har inte medfört stora skillnader i karteringen, men innebär att metodens
prognossäkerhet förbättrats.
• Kartorna. Presentationskartorna år 1999 tog hänsyn till terrängens skrovlighetsgrad, men inte till vegetationens höjd i området. I här föreliggande rapport presenteras data såväl med som utan en s k nollplansförskjutning som tar
hänsyn till vegetationshöjd. Rapporten har använt antagandet att skogen i Västra Götalands län överallt är 22-23 m och att nollplansförskjutningen är 2/3 av vegetationshöjden. Kartorna med nollplansförskjutning visar en bild 8
över vindenergitillgångarna som är mer praktiskt användbar i översiktlig skala än kartorna utan hänsyn till vegetationens höjd. Inför en etablering måste man liksom tidigare göra en studie på platsen. 1999 års verifiering tog sålunda hänsyn till vegetationens höjd vid de aktuella vindkraftverken. För att avgöra skillnaderna i prognosvärde mellan 1999 års version och den aktuella versionen fordras en ganska omfattande verifiering. Utöver denna rapport har ett underlag för att ta fram vindenergikartor levererats till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avser att ta fram nya kartor och leverera dessa till länets kommuner och mot kopieringskostnad till vindkraftintressenter m fl.
—–
Länsstyrelsen har i egenskap av beställare gjort en bedömning av materialet. Länsstyrelsen har då jämfört med tidigare kartering och tidigare verifiering. Den bedömningen utmynnar i att det stämmer bra till allra största delen. Den nya versionen visar en aning lägre värden utefter Bohuskusten, betydligt högre värden i Vänern och i övrigt ungefär samma värden som tidigare. Flertalet skillnaderna kan rimligen förklaras av den längre mätserien, att delar av Norge nu tas in i modellen (vilket kan förklara de
lägre värdena utanför norra Bohuskusten), och hänsynen till sjöbrisens nettoeffekt. Det tillkommer slumpmässiga skillnader beroende på att en annan terrängdatabas nu använts och att noderna i det ganska glesa rutnätet kan ha hamnat annorlunda. Skillnaden beträffande Vänern kan bero på att tidigare beräkningar (utan sjöbris) underskattat vinden över Vänern och att det verkligen finns mer vindenergi där. Den enda tillgängliga kontrollen, vindkraftverket på Brommö, stämde dock mycket väl vid 2001 års verifiering och skulle stämma mindre väl nu. Det kan bero på terrängdatabasen eller något med rutnätet, men också på att modellen överskattar sjöbrisens nettoeffekt då det gäller Vänern. Liksom tidigare påminner Länsstyrelsen om att detta är simuleringar som inte ska övertolkas. Bilderna i denna rapport är så grova att man lätt inser detta, men då de
omsätts till stora kartor för hela länet eller förstoras ännu mer och läggs över en liten del av en kommun måste man komma ihåg att de inte är avsedda som underlag för investeringsbeslut. Då måste förhållandena bedömas på platsen. Om gruppstationer ska anläggas erfordras en lång mätperiod på platsen Det gäller inte minst ute i Vänern.