Titel: Middelgrundens havsbaserade vindkraftpark
Författare: Carolin Cedergren
Utgivare: Carolin Cedergren
Årtal: 2004
Ämnesord: Ägarformer och vindbruk, Anläggningar internationellt
Projektrapport (Pdf)
Sammanfattning: Under de senaste 20 åren har vindkraftverk kommit att bli en vanlig syn i det danska landskapet och sedan några år har de även börjat användas ute till havs. Flera parker av varierande storlek har byggts utanför den danska kusten och en av dessa parker, den belägen vid Middelgrunden utanför Köpenhamn, kommer att studeras närmare i denna rapport.
Initiativet till parken med 20 verk togs 1996 av ett vindkooperativ i Köpenhamn. Senare samma år gick även Köpenhamns energi in i projektet. Efter kontakter med berörda parter och samråd, fick man bygglov 1999 och kontrakt med olika entreprenörer skrevs i januari 2000.
Som vid alla byggen av vindkraftsparker gjordes en miljökonsekvensbeskrivning. Man konstaterar där att farlederna Hollaenderdybet och Kongedybet på sidorna av Middelgrunden är vältrafikerade, men att trafiken där knappast skulle störas av ett bygge. Snarare skulle verken fungera som en tydlig utmärkning av grundet de står på och minska risken för grundstötningar, något som skett ungefär en gång per år innan bygget inletts.
Största miljöproblemet ligger i att Middelgrunden under mer än 100 år använts som dumpplats för muddermassor och byggavfall. Risken är därför stor att området är förorenat. Man räknar dock med att den lilla volym sediment som förs bort vid grävningarna under en mycket begränsad period, inte ska påverka omgivningen nämnvärt. Kontaminerade grävmassor ska även tas omhand på ett lämpligt sätt.
Växtligheten på grundet består av tång. Beståndet kommer att påverkas vid arbetena, men man räknar med att återväxt har skett efter ett par år. Fåglar som letar föda i området kommer att störas under arbetets gång och även av ljud när parken är klar. Detta kommer att medföra att de håller ett visst avstånd till parken. Å andra sidan kommer fundamenten bilda nya skyddade levnadsplatser för mussellarver och på så sätt kommer de 2-5 år efter verkens uppförande ge goda möjligheter för änder att hitta föda.
Under augusti och september 2000 inleddes arbetet med att gräva transportkanaler till verkens kommande positioner. Man fortsatte sedan att gräva och rengöra där fundamenten skulle placeras. Ett stenfyllnadslager lades ut och kompakterades med vibrator på platsen. I januari 2000 inleddes arbetet med att bygga fundamenten, så kallade gravitationsfundament, i torrdock i Köpenhamn. Fundamenten byggdes av en ren stålkonstruktion omgiven av armerad betong.
Efter fundamentens färdigställande monterades transformator, ställverk och nedre torndelen på varje fundament. Därefter fylldes torrdockan med vatten och fundamenten transporterades till Middelgrunden där de installerades. Slutligen transporterades maskinhus, övre torndel och rotor på en anpassad pråm ut till grundet och delarna lyftes på plats med en jack-up rigg. Den 5 november var det första verket på plats. Ungefär 20 personer arbetade med uppstartarbetet och 27 december 2000 drogs det första verket i gång och det sista 6 mars 2001.
Slutsumman för vindkooperativets 10 verk blev 180 665 849 danska kronor, vilket är mer än de budgeterade 172 miljoner danska kronorna. De skrivna kontrakten var billigare än budgeterat, men installationen blev dyrare än beräknat. Å andra sidan blev elproduktionen från verken större än beräknat, vilket medför större intäkter.
Verken som används är tillverkade av Bonus och har en märkeffekt på 2 MW. De är ursprungligen designade för att kunna användas till havs, men på de verk som verkligen placeras till havs förstärker man korrosionsskyddet med särskilda ytskikt, avfuktare och uppvärmning av känsliga komponenter för att förhindra kondensation. Eftersom det är svårare att besöka en havsbaserad park än en landbaserad, minskas behovet av underhåll så långt det går och övervakningssystemen förbättras.
Det bästa året hitintills, 2002, producerade vindkooperativt 10 verk 50,7 GWh. Man har beräknat att hela parken totalt ska kunna producera upp till 99 GWh/år, men den garanterade produktionen ligger på 89 GWh.
Man har under driften haft stora problem med verkens transformatorer, minst 11 stycken har kortslutits och behövts bytas. Detta är normalt sett inget vanligt fel i vindkraftssammanhang och ger självklart produktionsbortfall.
Efter projektets genomförande har man dragit flera slutsatser om vad som kan förbättras till kommande projekt. Bland annat kan pengar sparas om mer tid finns för planering och genomförande av projektet. Att göra så många moment som möjligt på land är att föredra, eftersom sådant som är lätt på land inte alltid är det till havs. Det som ska göras till havs bör dessutom övas in i förskott.